Det är en stor omställning i vardagen och har man dessutom ett eget "krav" eller en önskan om viktminskning kan det lätt bli jobbigt. Man sätter press på sig själv. Och man vill inte misslyckas.
Många är de som fått kostråd i olika former för viktminskning. Rätt diet tillsammans med motion skall vara lösningen. Men för många fungerar det inte alls. Det finns otaliga dieter och metoder som ska sägas ge den perfekta figuren och bästa måendet. Många är de också, som testat alla dessa metoder och jojobantat sig genom livet.
Man äter lite fett, så lite man kan, för att inte bli fet. Man dricker måltidsersättning och andra pulverdieter, man äter liiiite mat för att få i sig så liiiite kalorier som möjligt. Man räknar prickar och ser till slut att man blir besatt av kalorier och matintag. Man är också väldigt hungrig.
Resultatet är ibland att kroppen faktiskt går ner i vikt! Jippi!
Resultatet är, tyvärr, även ibland att kroppen inte alls svarar, utan förblir i samma kondition, eller i sämre skick. Med enorm besvikelse som följd. Då får den besvikne personen ofta höra, inte så sällan från sjukvården, att man misskött sig och inte lyssnat på de råd man faktiskt fått om kost och motion.
Det kan nog knäcka den allra tappraste bantaren.
Tittar man lite närmre på det hela, ser man oftast en mycket hungrig person. En person som inte äter så mycket som kroppen blir mätt av. En person som ständigt går omkring med ett sug efter mer mat. Vem klarar att leva i svält, om man inte måste?
Tittar man än närmre, på insidan. Ser man en kropp som faktiskt inte minskar all vikt i fett.
Kroppen tror att det är svält. För att spara energi, minskar den på det i kroppen som "kostar" mest energi, vilket är muskler. Det var inte riktigt meningen med bantningen, men det man ser, är siffran på vågen.
Man känner sig till slut nöjd med sin vikt, eller står inte ut med den ständiga hungern, man återgår till att äta den vanliga kosten.
Kroppen, blir överlycklig, inser att nu finns det tillgång på mat igen. Bäst att bunkra lite inför nästa svältperiod. (!!!)
Nu försöker den på bästa sätt återställa musklerna och de inre organens tidigare storlek, vilket ger en viktuppgång ganska snabbt. Det positiva med att musklerna kommer åter är att förbränningen ökar. Muskler kräver mycket energi.
Samtidigt, lagrar man också på sig lite fett igen.
Så, resultatet då.
Du väger kanske mer än innan du startade dieten. Känner dig än mer misslyckad, mår sämre och letar ny metod.
Många gånger, slutar en svätdiet i Jojobantning. Man svälter sig, går ner, äter, går upp, svälter igen, går ner, äter, går upp...osv...
Detta kan till slut rubba ämnesomsättningen i kroppen och förstöra förbränningen.
Jag tror att många känner igen sig i Jojobantning?
Och jag tror att många faktiskt försökt på riktigt. Lagt ner stor energi och vilja i det hela, men ändå inte lyckats.
Jag har däremot inte hört någon som ökat i vikt, eller mått sämre av att pröva äta enligt LCHF. Vad är det som gör att det funkar?
Läs vidare.
Jag tror att det är olika från person till person, faktiskt. Jag gick inte ner i vikt av lchf, mer än de där 3-4 vätskekilona i början, och sist jag provade mådde jag illa och hade ont i magen i en vecka sen stod jag inte ut längre. Ner i vikt har jag gått både med viktväktarna och genom att dra ner på BÅDE fett och kolhydrater, och träna samtidigt.
SvaraRaderaJag har hållit på med LCHF i cirka 3-4 veckor och också gått upp lite. Men det var den första veckan när jag var berusad av lycka över att få äta fet mat och grädde. Nu sansar jag mig lite och som gammal viktväktare så kommer jag att äta LCHF OCH räkna mina points för att se till att jag inte överäter. Mår ganska bra, men är naturligtvis tröttare än vanligt. Det ska bli mycket spännande att se vad som händer med vikten! Kommer också att äta lite långsamma kolhydrater ibland om jag blir väldigt trött. Så lite LCFH och lite GI blir det.
SvaraRaderaLate-in-lifer: Vad roligt att höra att du väljer att prova LCHF.
SvaraRaderaDet brukar vara en balans i början att sluta med KH och samtidigt öka fettet, och inte överäta som du säger. Äter man mer energi än man gör av med, sker ju ingen viktminskning. Men med LCHF är man i alla fall mätt medan man går ner.
Och även övergångsbesvären kommer ge med sig, det tar bara lite olika tid :)
Jag brukar säga att det kan ta från en till fyra veckor. Hoppas tröttheten ger med sig.
Om jag någon gång blandar och fuskar i mig KH känner jag direkt att jag blir påverkad så testa kör strikt lite till i några veckor innan du börjar blanda in, bara för att se om det ger med sig. FÖr oftast är det tvärtom att man efter övergången blir ohyggligt pigg istället ;)
Lycka till :)